Check-in

Se anteckningarna om check-in:

En check-in kan användas i många olika sammanhang. Här kommer några sådana där du kan prova check-in. Anpassa den så att den passar sammanhanget. Del gärna med dig om hur du har anpassat den och hur den fungerade.

Övning: Testa check-in och reflektera

  • gör en check in hemma med din familj – till exempel när ni sitter vid bordet för kvällsmat
  • föreslå till din arbetslag att du gör en check-in med dem
  • hitta något annat tillfälle att öva en check-in

Skriv ner dina reflektioner kring övningen:

  1. Lyckades du förklara vad check-in handlade om? Vilka frågor ställde du?
  2. Vad hände?
  3. Vad fungerade bra?
  4. Vad fungerade mindre bra? Har du några tankar kring hur du skulle kunna göra förbättringen?

 

Samtalstyper

Se anteckningarna om samtalstyper

Övning: Vilka samtalstyper kallas för dialog?

Om du är med i ett samtal om dialog, försöka att ta reda på vilken samtalstyp det är folk menar när de använder ordet ”dialog”. Till exempel kan det handla om att informera invånare om ett beslut. Då kan det låta såhär: ”vi ska bjuda in medborgare till dialog för att informera dem … ”

Skriv gärna ner dina observationer.

Övning: samtalstyper på era möten

Fundera efter ett möte vilka samtalstyper användes under mötet. Var det mycket information? Hur ofta blev det diskussion och debatt? Blev det någon gång ett lärande samtal?

 

Neutralitet

Se anteckningarna om neutralitet

Adam Nilsson har skrivit en kandidatsuppsats om samtalsledarens neutrala roll. Neutralitetens roll

Övning: kan du pendla mellan neutralitet och aktivt deltagande (neutralitetsdansen)?

På ett möte eller i ett samtal, var uppmärksam om vad du har för egen åsikt. Stå för din åsikt och framför den med övertygelse. Kliv då tillbaka och inta en neutral roll. Det kan innebära att du:

  • lyssnar utan att göra en bedömning om rätt eller fel, bra eller dålig och utan att hålla med eller emot
  • du kan – efter du har sagt ditt – fråga vad andra tycker, känner eller vill göra (utan att ifrågasätta eller att komma med motargument)

Skriv ner dina reflektioner:

  • Lyckades du med ”neutralitetsdansen”? Beskriv vad som hänt.
  • Var det något som du känner gick särskilt bra?
  • Vad var svårt för dig?
  • Hur skulle du vilja göra nästa gång?

 

Att formulera dina egna principer

Uppgift: fundera över vilka principer du skulle ha som samtalsledare eller dialogledare

Här är principerna som finns på dialog.socialhallbarhet.se

  1. Ta reda på och involvera alla perspektiv i en fråga – eller så många som möjligt
  2. Ta reda på nej-rösten (också minoritetsrösten) för den innehåller vishet för majoriteten
  3. Fastställa graden av konflikt innan dialogen dras igång
  4. Betrakta alla perspektiv som likvärdiga – det finns inga rätt eller fel, bra eller dåliga perspektiv. Det är din neutralitet som dialogledare som gör att alla perspektiv kan bli synliga
  5. Lyssna med empati och utan att göra en bedömning – detta skapar förtroende och engagemang
  6. Återkoppla kontinuerligt
  7. Använd dialogverktyg som främjar öppenhet och klarhet bland deltagare
  8. Uppmuntra till direkta möten när möjligt – det är i sådana möten som förändring har störst möjlighet att ske
  9. Relationen mellan intressenter fortsätter även när samtalet är slut – underlätta för dialogens fortsättning
  10. Tillåt deltagare att vara delaktiga i dialogens innehåll och process
  11. Lita på deltagarnas förmåga att hitta en väg framåt – styr inte i onödan
  12. Underlätta för konkretisering av dialogens resultat

Och här är principer som formulerades för dialoger i komplexa problem (som inspiration)

Premisser och principer för medborgardelaktighet – från processledarens perspektiv

(Premisserna eller värdegrund är skrivna i svart text och principerna eller riktlinjer för praxis i , kursiv text)

Syn på människan

  • Människor vill ha inflytande i beslut som rör dem.
  • Människor har förmågan att fatta egna beslut
  • Människor har ett behov att bli informerade om förändringar och beslut som berör dem

Därför bör vi som processledare:

  • Motivera för deltagande processer där medborgare får möjlighet att påverka beslut
  • Involvera människor som berörs av ett beslut, en konflikt eller visionsprocess i dialog som ger dem möjlighet att påverka beslutet
  • Ge människor möjlighet att påverka såväl innehåll som formen av dialogprocesser i den utsträckning det går
  • Återkoppla till såväl deltagare i en dialogprocess som icke-deltagare som är berörda, drabbade eller intresserade

Syn på konflikt och komplexitet

  • Konflikt skapar en kris i interaktion mellan inblandade parter som försvårar kommunikation mellan dem
  • Konflikt tyder på delar av samhället som inte är integrerade – d.v.s. perspektiv som blir marginaliserade, tystade eller ignorerade
  • Komplexa frågor eller konflikter kan inte lösas genom att använda linjära metoder. De kräver ett förhållningssätt som bygger på kollaboration. De flesta samhällsfrågor är komplexa i mindre eller större utsträckning.

Därför bör vi som processledare:

  • Inte undvika eller försöka dämpa konflikter
  • Fokusera på att skapa klarhet och öppenhet i all dialog som förs
  • Skapa fora där deltagare (medborgare, tjänstemän och politiker) får möjlighet att synliggör motsättningar
  • Motverka marginalisering av ett eller fler perspektiv i en konflikt eller dialogprocess
  • Identifiera en frågas komplexitet och använda ett förhållningssätt som gör det möjligt att hantera den på ett konstruktivt sätt – vilket innebär att inget relevant perspektiv uteslutas
  • Se till att alla deltagare känner sig hörda och tagna på allvar

Syn på hållbarhet – särskilt social hållbarhet

  • Ett socialt hållbart samhälle är ett som kännetecknas av rättvisa, social inkludering, sund samspel, trygghet och anpassbarhet
  • Hållbara samhällen besitter förmågan att hantera problem som uppstår på ett konstruktivt sätt

Därför bör vi som processledare:

  • Inkludera alla relevanta perspektiv i våra processer
  • Särskilt se till att inkludera perspektiv som ofta marginaliseras tas in i processen – till exempel grupper som barn, funktionshindrade, kvinnor, invandrare mm.
  • Skapa trygga fora där alla kan delta och uppnå större klarhet och öppenhet
  • Vara flexibla när det gäller alla aspekter av dialogprocessen
  • Stödja deltagare att lösa svåra frågor och konflikter på den nivå de känner sig bekväm och trygg med
  • Motivera för processer där motsättningar hanteras på djupet (som i sin tur kräver att vi måste kunna hantera sådana processer)

Syn på dialog och delaktighet

  • Dialog är ett sätt att ge medborgare inflytande i beslut som rör dem
  • Dialog är ett sätt att hantera komplexa frågor, konflikt och kris som uppstår i samhället

Därför bör vi som processledare:

  • Motivera för dialog i alla beslut som berör medborgarna, i konfliktsituationer och komplexa frågor och i visionsprocesser.