Varför ska staden arbeta med medborgardialog?

Fyra huvudsakliga skäl tas upp i bakgrundsarbetet till Göteborg Stads arbete med medborgardialog :

  • ökad kapacitet att arbeta verksamt med komplexa samhällsfrågor
  • ökad social hållbarhet i staden
  • ökad legitimitet för det representativa demokratiska systemet
  • ökad effektivitet i stadens styrning

Dessa skäl går in i varandra, men en kort beskrivning av motiveringen bakom var och en av dem kan se ut så här:

Medborgardialog för bättre hantering av komplexa samhällsfrågor

Vi lever i en tid när stora globala förändringsprocesser – globalisering, ökad transnationell migration, snabb urbanisering – dels flätas samman med varandra, dels gör att det lokala och det globala flätas samman, på sätt som ställer samhällen och deras styrning inför helt nya utmaningar och möjligheter. Världen har blivit allt mer komplex. För att kunna arbeta verksamt med komplexa samhällsfrågor krävs att många olika parter involveras, att man drar nytta av deras olika perspektiv och kunskap kring frågorna och får deras ”buy-in” i de hanteringsalternativ som väljs. För detta är dialog ett viktigt verktyg.

Medborgardialog för att bidra till ökad social hållbarhet i staden

De globala och lokala hållbarhetsutmaningarna är exempel på komplexa samhällsfrågor. I Göteborg bedöms den sociala hållbarheten vara en allt större utmaning, på grund av stora skillnader i folkhälsa, socio-ekonomisk utveckling och livschanser i olika delar av staden, och på grund av låg tillit både medborgare emellan och mellan medborgare och styrande i delar av staden. Risken att sociala spänningar ska ta sig uttryck i ökad kriminalitet och i våldsamma upplopp som inte bara påverkar stadens egna befolkning negativt utan också minskar stadens möjlighet att attrahera de företag som behövs för att bidra till ekonomisk tillväxt och en stabil lokal skattebas, kopplar ihop den sociala hållbarheten med övriga hållbarhetsdimensioner. För att kunna arbeta effektivt med social hållbarhet på lokal nivå krävs att vi involverar medborgarna i dialog och ökar deras möjlighet till medskapande och inflytande över stadens utveckling.

Medborgardialog för att öka legitimiteten för den representativa demokratin

Det demokratiska systemet i Sverige står inför utmaningar. Allt färre väljer att engagera sig i politiska partier vilket innebär att allt färre deltar i det demokratiska samtalet om hur landet ska styras och hur prioriteringar av resursanvändning ska göras mellan olika sakområden. Det är också mycket ojämnt fördelat bland befolkningen vilka grupper som väljer att göras sin röst hörd i allmänna val, med lägre deltagande hos framförallt unga, kvinnor och utrikes födda. För att öka legitimiteten för det demokratiska systemet hos befolkningen behöver medborgarna involveras i mellanvalsdemokrati via medborgardialog. I underlagsrapporten för Kommunfullmäktiges beslut om ”Göteborgsprinciperna för medborgardialog” står att läsa:

”Medborgardialogen kan ses som ett komplement till den ordinarie dialog som sker med medborgarna. De traditionella kanaler som den representativa demokratin använder sig av tycks ha svårt att säkra det medborgerliga medskapandet. Om förtroendevalda i stadens nämnder har tillgång till ett bredare underlag i beslutsfattandet, där medborgarnas uppfattningar och synpunkter uttrycks bedöms detta ge möjlighet att bättre möta göteborgarnas behov. För att nå en riktigt god insikt om medborgarnas levnadsvillkor, hur de tänker och vilka ståndpunkter som finns bedöms Göteborgs Stad behöva bygga en dialogkultur. Samtalet behöver pågå hela tiden för att göra det möjligt att berörda medborgare ges information om de grunder som förtroendevalda har för att ta ställning till frågor av olika slag. Dialogen, i sig självt, blir så att säga en förutsättning för att besluten ska kunna uppfattas som berättigade. Dialogen kan sägas ha olika avsikter, det handlar om att öka medborgarnas självtillit och kapacitet för att såväl kunna påverka sin vardagssituation som att aktivt kunna delta i och påverka samhällets utveckling.”

Medborgardialog för ökad effektivitet i samhällets styrning

”Ökad effektivitet i stadens styrning” är något som också nämns som skäl för varför dialog med medborgare behövs. Med ökad kunskap om medborgarnas behov kan servicen utformas effektivare och på så sätt bidra till effektivt nyttjande av skattemedel. Detta kan samtidigt bidra till ökad legitimitet för lokala politiker och partier eftersom dessas legitimitet i betydande grad vilar på förvaltningarnas förmåga att ge medborgarna effektiv samhällsservice.

Mycket av stadsutvecklingen framöver är kopplat till stadsbyggnad, och även på detta område är ”effektivitet” ett tungt vägande motiv till att vilja involvera medborgare i dialog. Genom att öka möjligheterna till dialog i tidiga skeden – tidigare än de lagstadgade samrådstillfällen som finns inlagda i planprocesserna – hoppas man både kunna skapa förtroendefulla relationer med medborgarna och ta hänsyn till synpunkter som ökar acceptansen för byggnationen. Detta hoppas man i sin tur ska öka effektiviteten i stadsbyggandet genom att överklaganden minskar som annars både fördyrar projekten och gör att de drar ut på tiden.