Samhällets omdaning

Samhällsomdaning

Medborgardialogens bakgrundskontext: Den stora samhällomdaningen

Världen har under de senaste åren förändrats på sätt som fått stora konsekvenser för samhällsutvecklingen. Av framför allt två skäl vill vi lyfta in denna bakgrundskontext när vi pratar om medborgardialog:

  • Dels synliggör den viktiga motiv till varför medborgare behöver involveras mer och ges ökade möjligheter till inflytande i arbetet med stadens utveckling.
  • Dels synliggör den två mycket olika ”ordningar” eller ”logiker” som samhället fungerar utifrån idag och som vi behöver kunna navigera i parallellt när vi arbetar med medborgardialog.

Samhällsomdaningen och dess betydelse för medborgardialog

Världen förändras idag i snabb takt. Snabb och omfattande globalisering, urbanisering och transnationell migration är förändringsprocesser som bidrar till att göra samhället både mer komplext och att förändra förutsättningarna för samhällsstyrning.

Förändringarna skapar också nya förutsättningar för kontakten mellan politiker, myndigheter och medborgare, och är därför viktig att känna till som en bakgrundskontext till arbete med medborgardialog.

Mycket kort kan förändringen beskrivas så här:

Nationalstatens makt att styra utvecklingen inom sitt territorium har minskat kraftigt de senaste ca 30 åren. För ungefär 350 år sedan påbörjades ”nationalstaternas era”. Dessförinnan var det städer som fungerade som nav för samhällets ekonomiska, kulturella och sociala utveckling, och flera olika aktörer hade betydande makt att påverka utvecklingen. När nationalstater bildades trängde dess maktinstitutioner ut andra tidigare maktaktörer och började allt mer suveränt kontrollera och styra utvecklingen inom sitt geografiska territorium. Med start efter andra världskriget påbörjades en process som skulle förändra och försvaga den statliga nivåns roll för utvecklingen i sina länder. Nya internationella ekonomiska regelverk och institutioner hade viktig betydelse för att globaliseringen – som i hög grad avstannat under nationalstatens storhetstid – åter skulle ta fart. De senaste cirka 30 åren har globaliseringen – pådriven av en nyliberal ideologi – intensifierats och bidragit till utvecklingsprocesser som omformar världen i snabb takt.

Globalisering, snabb och omfattande urbanisering och stora flöden av transnationell migration är idag tre samverkande utvecklingsprocesser som vävs samman på sätt som gör att de bara kan förstås i ljuset av varandra.

Globaliseringen har förändrat bl.a. våra kommunikationsmönster, den ekonomiska makten, och arbetsmarknadens förutsättningar. Detta – ihop med den nyliberala ideologi som dominerat – har bidragit till att minska staters möjlighet att bedriva en självständig politik för socio-ekonomisk nationell utveckling. I en välfärdsstat som Sverige har det i sin tur minskat statens förmåga att uppfylla det ”sociala kontrakt” – att garantera basal säkerhet, ekonomisk trygghet och social utveckling – som ligger till grund för att medborgarna ska betrakta politikers och myndigheters maktutövning som legitim. Globaliseringen skapar en ojämn ekonomisk utveckling. De som inte kan konkurrera på arbetsmarknaden faller efter, och där människor inte längre känner trygghet baserat på offentliga institutioners samhällsservice börjar alternativa trygghets- och försörjningssystem byggas upp baserat på mindre ”vi-grupper”, kopplat till exempelvis släktskap, vänskap eller gängtillhörighet.

Den snabba urbanisering som pågår – bland annat till följd av att städerna återigen börjat framträda som naven för ekonomisk, kulturell och social utveckling när den statliga nivån sett sitt manöverutrymme krympa – gör att världens idag 3 miljarder stadsbor förväntas ha utökats till 6 miljarder om bara ett fåtal decennier.

Den transnationella migrationen innebär att stora grupper människor idag inte är knutna till en plats på samma sätt som tidigare, utan rör sig mellan olika länder i sökande efter förbättrade livsförutsättningar eller utifrån band man skapat till olika platser i världen . Malmö är ett exempel på stad som tydligt påverkas av denna utveckling. Där beräknas hälften av stadens befolkning bytas ut på fem år. Många lever sina vardagsliv på flera platser i världen samtidigt genom kontakt med nära och kära via telefon och IT, och genom sociala och ekonomiska ansvarsrelationer att ta hänsyn till.

Förutom att dess tre processer vävs samman med varandra bidrar de också till att den globala och den lokala nivån flätas samman på nya sätt. En händelse på den ena nivån kan få stora återverkningar på den andra på kort tid.

Världen har som följd blivit allt mer komplex. Fler aktörer, på fler nivåer, påverkar olika utvecklingsprocesser. Dessutom påverkar aktörerna och processerna varandra i dynamiska samband.

Den stora heterogenitet i livsförutsättningar som skapas för olika människor gör också att förutsättningarna för politisk organisering förändrats i Sverige. Civilsamhällets och politiska partiers förmåga till organisering och representantskap baserat på stora gruppers kollektiva identiteter minskar. Allt färre i Sverige väljer att gå med i politiska partier och deltar därmed i det demokratiska samtalet om samhällets styre. Valdeltagandet bland vissa grupper – framför allt unga, kvinnor och utrikes födda – är idag betydligt lägre än för andra grupper. Samtidigt som många i dessa grupper står helt utanför det politiska deltagandet, är det politiska engagemanget hos många andra starkt. Ofta väljer man att kanalisera sitt engagemang via tillfälliga sociala rörelser kring en specifik fråga. Till skillnad från traditionella folkrörelseföreningar finns det i de sociala rörelserna ingen formell ledare som kan representera någon annan, eller några medlemmar som kan eller vill bli representerade. Därför finns ingen stabil legitim förhandlingspart som exempelvis myndigheter kan förhandla med för att skapa bindande överenskommelser.

Utvecklingen har gjort att vi idag har två parallella ordningar som vi behöver känna till och kunna samverka utifrån:

Dels finns den ”gamla” ordningen – den som vuxit fram under nationalstatens era, när nationalstaten hade makten över utvecklingen inom sitt territorium. Denna präglas av hierarkier och toppstyrning, och av ett linjärt tänkande.

Dels finns den ”nya” ordningen – den som vuxit fram efter andra världskrigets slut, och blivit allt mer framträdande sedan omkring 1990. Den präglas av styrning genom partnerskap mellan många olika ”likvärdiga” aktörer på olika nivåer som har makt att påverka en fråga.

De hållbarhetsutmaningar vi står inför – sociala, ekologiska och ekonomiska – kräver i många fall djup kunskap om hur olika människors livsförutsättningar ser ut, och vad som krävs för att de ska kunna och vilja bidra till verksamma gemensamma lösningar. Ökad möjlighet till inflytande från samhällets alla befolkningsgrupper – särskilt från grupper som i dag är marginaliserade och har svårt att få del av socio-ekonomisk utveckling – behövs både av demokratiskäl och för att verksamt kunna hantera de globala och lokala utmaningar vi idag står inför. Här kan medborgardialog som syftar till ökat inflytande spela en viktig roll.

Vidare läsning

Hans Abrahamsson är docent i freds- och utvecklingsforskning vid institutionen för Globala Studier vid Göteborgs universitet. I boken Framtiden är redan här: Hur invånare kan bli medskapare i stadens utveckling (forskningsprojektet Mellanplats, 2013, s. 10-13) beskriver han den samhällförändring som pågår i sin artikel ”Vår tids stora samhällsomdaning – städers ökade roll för social hållbarhet”.

(Länkadress: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/174504/local_174504.pdf)

I Göteborgs kommunfullmäktiges bakgrundsmaterial till Göteborgs Stads principer för medborgardialog står en del att läsa om hur samhället förändrats globalt och lokalt, hur förändringen skapar motiv för ökat inflytande från medborgare, och hur man kopplat till detta tänker kring medborgardialog. Se rapport 1, punkterna 1.2 – 1.4 samt 3.1 – 3.3.

Tjänsteutlåtande 2014-02-10, diarienummer 0933/12: Fördjupa demokratin genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande, starkare inflytande för stadsdelsnämnderna i stadsplaneringen samt förslag på e-demokratilösningar

(Ladda ner rapporten: rapport fordjupa demokratin – i pdf format)

I slutbetänkandet från regeringens demokratiutredning ”En uthållig demokrati!

Politik för folkstyrelse på 2000-talet” (SOU 2000:1), skrivs mycket om hur samhället har förändrats och vilka förändrade möjligheter till medborgarinflytande som skulle behöva övervägas i Sverige för att kunna fördjupa demokratin.

(Länkadress: http://www.regeringen.se/content/1/c4/06/24/1c43643c.pdf)