Om nejets vishet

Sammanfattning

I stället för att undvika eller motverka den negativa eller kritiska rösten i en dialog kan man betrakta den som en positiv kraft. Genom att synliggöra och integrera ”nejet” kan man förvandla det från en motkraft till visdom. På så sätt bidrar du till att skapa mer konstruktiva processer och mer robusta, hållbara beslut.

Läs om hur man kan göra i praktiken för att synliggör och integrera nejet i beslutsprocesser – en länk till Thomas Jordans blogg

Att hitta nejets visdom

Det negativa/kritiska visar sig i olika former i dialoger. Det kan vara en person eller grupp som säger nej till ett förslag eller beslut eller någon som lägger fram negativ kritik. Ibland ser man ”nejet” i människors kroppsspråk: de vänder sig bort, rullar ögonen eller drar sig tillbaka från samtalet.
Som processledare kan du lära dig att känna igen det negativa och hantera det när det förekommer. Det är inte svårt att se när det är uppenbart och högljutt. Det är däremot svårare att upptäcka när det är subtilt och även dolt. Då ”känns det i luften” och stämningen i ett samtal blir ansträngd och tung. 

Det är vanligt att vi försöker att undvika eller tränga bort det negativa i våra dialoger. Vi betraktar vi det som problem som ska undanröjas eller undvikas.
Det är inte nödvändigtvis processledaren som gör sig skyldig till detta – gruppen själv vill ofta inte höra en viss ståndpunkt eller någon kritik. Många grupper censurerar vissa åsikter eller vissa beteenden – det gör de antigen medvetet eller omedvetet. Dessa tabubelagda ståndpunkter eller beteenden betraktas av gruppen som destruktiva, farliga eller besvärliga. Den som gör dem synliga eller ger dem röst riskerar att bli mottagare av gruppens ilska, irritation eller någon form av censur.

Det finns många anledningar till att det negativa trängs bort. I huvudsak härstammar dessa anledningar från rädsla och kontrollbehov.
När människor är överens och det råder konsensus, känner vi oss ofta trygga. Det som bryter mot tryggheten orsakar ofta rädsla. Vi ser ofta att grupper eftersträvar konsensus till varje pris – bara för att undvika otryggheten som uppstår när de blir oense. Behovet av att ha kontroll behöver inte vara ett uttryck för detta utan kan också vara ett uttryck för någons önskan till makt – och här pratar vi om en person eller grupps makt över en annan. För att säkerställa makt vill sådana personer i detta läge gärna bli av med allt som kan anses minska deras makt.

Det negativa som blir bortträngt försvinner inte. Det puttrar under ytan och påverkar processen och eventuella beslut som kommer fram ur den.
Detta kan ta sig olika uttryck. Ibland visar det sig som ett skämt – ofta vassa sådana eller skämt på någons bekostnad. Ibland handlar det om skitsnack i korridoren eller i fikarummet. Det kan också komma till uttryck som försök till lobbying eller att bygga allianser. Det syns också när samtalet blir mer formellt eller upphör helt – ett exempel är när en deltagare blir tyst och inte längre deltar i samtalet. I ett mer extremt läge kan det negativa komma till uttryck som sabotage – när någon aktivt eller passivt motverkar ett beslut eller när någon förstör eller skadar egendom som tillhör någon annan. (**länk – motståndslinje)

Att göra det negativa synlig minskar dess destruktiva kraft.
Det är när det negativa inte får komma upp till ytan som den förblir osynlig och därför potentiellt skadligt. Att synliggöra det negativa är inte särskilt svårt  – det handlar om att göra gruppen uppmärksam på att det finns. Däremot är det en konst att göra det på så vis att gruppen blir beredd att lyssna och att ta negativiteten på allvar. Risken är att gruppen inte vill ta emot det negativa och då har du som processledare möjlighet att hjälpa den förstå negativitetens värde eller faran av att tränga undan den igen. Viktigt är dock att du själv inte betraktar det negativa som farligt eller icke-önskvärt. Det finns flera olika sätt att synliggöra det negativa i dialogprocesser: återspegling (**länk), summering (**länk), metakommentarer (**länk) och humor är olika sådana redskap som du kan använda dig av.

Att integrera och ta vara på det negativa är att ta vara på gruppens omedvetna vishet.
Arnold Mindell, grundare till Deep Democracy, betraktar nej-rösten eller den negativa/kritiska rösten som gruppens visdom. Han grundar sin teori på Freuds tes att vårt undermedvetna innehåller visdom som vi kan ta vara på och integrera. Mindell ser det bortträngda negativa som del av en grupps undermedvetna – en del som gruppen inte än är redo att acceptera eller integrera. Vår erfarenhet har visat att resultaten av dialog blir positiv när vi synliggör nejet i en grupp och gruppen är beredd att höra det. Aggression minskar, dialog flödar lättare och eventuella överenskommelser håller bättre än när nejet inte kommer fram. 

Att synliggöra och integrera nejet är ett sätt att skapa hållbara dialoger.
Vi utgår i vårt arbete med dialog ifrån att vi möjliggör hållbar dialog genom att tillåta det negativa att bli synligt och genom att hjälpa gruppen att integrera det. Läs gärna mer om social hållbarhet (**länk) och om hållbar dialog (**länk).

…med tack till Anna Jacobsson för inslag och kommentarer i texten.